Om Barbet

Rasen Barbet Historia
Rasen barbet är mycket gammal. Rasen omnämns ofta fr.o.m 1500-talet i litteratur. I litteraturen refererar man både till mindre och större exemplar av barbeter. De större individerna lämpar sig bättre till att vakta hem och boskap, emedan de mindre och medelstora hundarna var främst fågelhundar.

En gång i tiden användes samma namn för barbet och pudel. Barbetens ursprungliga användningssyfte var en vattenhund som jagade fåglar, och som gör mer än bara apporterar. Den är inte rädd för kyla, utan rör sig i vatten i alla väder. Den söker och stöter upp vilt som gömmer sig i vattenvegetationen och apporterar det skjutna bytet till sin förare. Barbeten har också använts till att apportera pilar som jägaren skjutit, precis som den portugisiska vattenhunden. T.o.m. flottan har använt barbeten som apportör.

De franska kungarna sägs också på sin tid ha jagat med barbet. Rasens exakta ursprung känner man inte till, men troligtvis härstammar barbeten från asiatiska fårhundar och eventuellt från de tidiga griffonerna. Enligt den långhåriga vallhundens stamträd gjord av J Coly skulle barbeten ha uppkommit på 800-talet. Den har utvecklats från den dåtida vallhunden i Atlasbergen (Berger du haut Atlas), som i sin tur härstammar ifrån sydryska vallhunden (ovcharka). Ovcharkan känner vi till ända ifrån järnåldern 1000 år innan vår tideräkning. Barbeten har även ibland kallats Griffon d´Arret à Poil Laineux (laineux= ullig).

Lynx T.I född 1975
 

Beteckningen T.I. (”titre initial”, på svenska ungefär ”nytt blod”) och betyder att härstamningen är okänd, och hunden just har blivit  intypad (dvs godkänd på en officiell utställning i Frankrike) Enligt FCI kan hundar med okänd förfader i tredje led INTE  erövra INTUCH! De är inte heller berättigade till CACIB!